Dysmorfofobi
Hade skolfoto idag, vilket var rätt så ångestfyllt. Det började med att jag kom försent trots att vaknade rätt så tidigt för att kunna fixa mig, så att jag skulle åtminstone se anständig ut inför skolfotot. Det var allt jag tänkte på. Trots att jag började 10.10 så vaknade jag nästan vid samma tid som jag skulle göra ifall jag började 8.30. Det enskilda fotot blev förfärligt, jag började skratta pga nervositeten och kände mig uttittad, så jag såg för glad ut hahaha. Men klassfotot blev nog bra, jag såg arg ut. Men egentligen var jag glad eftersom att jag fick sitta för andra gången i mitt liv under klassfotot!!! Hatälskar att jag är relativt kort, eller så kanske jag är i rätt längd och alla andra bara är jättar??? Who knows liksom.
Blir mer och mer medveten om hur asymmetriskt mitt ansikte är, jag vet inte hur folk ser mig. Ifall dom ser min snea käke, snea näsa??? JAJA SKA FÖRSÖKA ATT INTE TÄNKA PÅ DET, ALLA ÄR FINA PÅ SITT SÄTT...Men så är det ju inte. Det finns folk som är fula, och folk som är fina. Och folk mellan, enligt mig är det ju jag. Jag ser "bra" ut i olika vinklar, i mina vinklar. Jag säger inte att jag har dysmorfofobi, men det kan vara något som håller på att byggas upp i mitt huvud. Det tar längre och längre tid för mig att komma ut ur huset och mer och mer ångest får jag av det.
Fast detta inlägg ska inte vara mer självhatiskt, för sånt ska man ju inte snacka om så här helt öppet där alla kan se. Sånt är ju tabu.
Imorgon har jag ett so-förhor angående riksdagen osv. Har försökt läsa igenom allt vi ska kunna, trots att jag vet lite av allt så kommer jag få en brainfart under förhöret och misslyckas. Har märkt att skitmånga i min klass har fått dåliga resultat på ex. matteprovet förrförra veckan. Estetare, love you all. <333